Var ju som sagt borta från jobbet fyra av fem dagar under förra veckan och hann börja drömma mej bort. Mina och R:s planer för framtiden växer för var dag som går. Senast i helgen hade vi en bra diskussion hur vi vill ha det och om var vi tror att vi är om fem år. Just nu hoppas vi såklart att världsekonomin ska börja snurra igen så att lite fler arbetstillfällen skapas. För R:s del är det nog inga problem men för min del ser det lite värre ut, men med ett examensbevis i handen om förhoppningsvis någon vecka hoppas jag att jobberbjudandena bara rullar in, men så är det ju inte direkt i verkligheten och speciellt inte om man är ung och saknar den där viktiga livserfarenheten.

Näst på vår lista ligger en ny bil, som vi i nuet faktiskt letar. Och som ni förstår är det R som bestämmer vad det blir. Det där med bilar är inte riktigt min avdelning i alla fall inte den mekaniska biten. Men efter det hoppas jag på ett bröllop, har redan drömt mej bort om hur jag vill ha det =) Det dröjer nog dock nått år innan det är dags, men drömma får man. Därefter eller under tiden eller innan hoppas vi på att hitta en liten stuga i närheten av våra familjer där vi kan mysa ihop oss på helgerna så länge som vi bor i lägenhet. Husköp eller nybygge kommer när vi väl vet vart vi vill arbeta. Men jag har hunnit spana in några fina hus på hemnet. Drömmen är ju att ha en sjö/strandtomt eller ett skogsskifte där det finns möjlighet att bygga en liten damm.

De senaste åren och senast denna månad har folk i vår omgivning gift sig, förlovat sig, byggt hus, skaffat barn etcetra etcetra. Känns som om mina drömmar har tagit rejält med fart sedan dess. Känner verkligen att jag vill börja mitt riktiga liv med R nu eftersom allt har varit och fortfarande är så provisoriskt i dagsläget. Ibland känns det som att jag känner någon slags press utifrån från allt och alla. Men vi har ju ingen brådska för vi är ju så unga, vi hinner ju. Tur att jag har en klok man här hemma som hejdar mej i ett och annat =) Men att inte ha förhoppningar och drömmar om framtiden känns som en helt främmande värld för mej. Jag berättar gärna för min omgivning om mina drömmar och förhoppningar. Men det är som sagt drömmar, som vi hoppas på att kunna förverkliga någon dag, men som sagt;

"Hoppet är det sista som lämnar människan."


/Björken

P.S Gällande vadet med min kollega på jobbet har jag nu satt upp ett mål att låta bli alla sötsaker så länge jag bara kan för som man brukar säga;

många bäckar små gör en stor å...

Finns ingen anledning heller att ändra på något då man mår mycket bättre utan.

Eftersom att mitt virus verkar ha gett med sig nu kanske det skulle passa bra med ett spinningpass på torsdag. Måste ju komma igång någon gång =) Sportcentret som jag tränar på börjar under hösten med BodyVive, så jag hoppas på att det är något som ska passa mej.


/Björken