framtiden är så nära men ändå så långt bort ibland...

Oj oj oj, måste få beklaga mej lite idag då det känns som att hela dagen blev förstörd vid tolvsnåret. Det började skitbra! Jag snoozade länge denna morgon och gjorde mina småfix innan det var dags att bege sej till jobbet. Känns helt fantastiskt att jag verkligen kommit igång med cyklandet och det går mer eller mindre smärtfritt, kände mej riktigt stolt idag när jag kom till jobbet =)

Vid tiosnåret ringde ett rekryteringsföretag till mej och frågade om jag fortfarande var intresserad av tjänsten som jag skickade in en ansökan om igår. Visst sa jag och hon skulle ?återkomma? med vilken dag jag skulle komma på intervju. Gick genast till chefen och hörde hur det nu var med min uppsägningstid och om det går bra att jag flexar ut den dag som dom ville ha ner mej för intervju. Firade lite med att gå ut och äta med en kollega och kände adrealinet pumpa i kroppen och ett riktigt lyckorus (för det är så jag blir när jag får erbjudande om att komma på intevju). Det hann inte gå mer än två timmar så var lyckan som förbytt. Helt plötsligt ringer rekryteraren upp och säger att dom inte har tid för mej och att jag antagligen inte har någon chans till jobbet då det antagligen är den som blir intervjuad först som får jobbet. Givetvis invänder jag lite och säger att det inte är något problem för mej att komma redan imorgon, det var ju som sagt hon som ringde och frågade om jag ville komma på intervju. Plötsligt snäser hon till och tycker att jag ska lyssna på henne (hon som uppenbarligen inte fått talets gåva) om jag nu ens vill komma på intervju. Jag blir helt paff och citerar det hon sagt till mej, men hon intar försvarsställning och avvispar mej väldigt arrogant...jag blir sällan irriterad men hon lyckades ändå "förstöra" min dag mer eller mindre...har inte kunnat koppla bort hur klumpiga och oproffessionella en del människor är på hela dagen.

Dagen har dock hunnit räta upp sej som tur är i och med att vi fått erbjudande på fyra lägenheter, så nu är det bara välja och vraka. R åkte ju ner till Umeå igår morse så han får agera lite bostadshunter i veckan för att kika runt på alla lägenheter...

Kände bara att jag var tvungen att få skriva av mej lite och jag måste säga att det hjälpte tillsammans med all bra respons som jag fått idag. Måste bara tillägga att jag inte är irriterad på att det inte blev någon intervju även om jag blev lite besviken utan mer på rekryterarens sätt att uttrycka sej och på grund av hur oproffessionell hon var...


/Ulrika

Kommentarer
Postat av: Annas inspiration

Lycka till med jobbsökandet!



Vilka fantastiska klänningar,

har du valt?



Kramkram

2010-06-17 @ 17:17:00
URL: http://annasinspiration.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0