Det hela satte igång strax efter tvåtiden fredag den 10 augusti. Vaknade med molande värk i mage och rygg. Efter bara någon timme övergick det hela till regelbundna värkar.  Hade inte haft minsta lilla tillstymmelse till förvärkar under graviditeten men kände redan efter någon timme att det här kan inte "bara" vara förvärkar då det var riktiigt besvärligt. Ringde därför förlossningen strax innan sextiden som trodde att det förmodligen bara är förvärkar då mitt beräknade datum låg en bit framåt. Skickade iväg maken till jobb men fick lika snabbt begära hem honom då det började göra lite väl ont. Vid tiosnåret på morgonen klev vi in på förlossningen för en kontroll. Livmodertappen hade då börjat utplånas så man spådde då att det kunde dröja upp mot en vecka innan någon bebis skulle födas.

 

Vid lunch var vi hemma på nytt och maken åkte iväg på jobbet igen. Var helt slut redan då och funderade mycket på hur det hela skulle sluta om det var en vecka kvar samtidigt som jag försökte vila. Dagen gick med samma status: ihållande, regelbundna värkar och till slut fick också maken nog och tyckte att vi nog bör åka in igen då jag hade så ont och inte kunde göra annat än att vanka omkring i lägenheten.

 

Halv ett, natten mot den 11 augusti, stapplade vi in på förlossningen. Efter många om och men konstaterades att jag var 6 cm öppen, att livmodertappen var helt utplånad och att livmodermunnen hade vidgats. Personalen fick genast brottom att ta mig till ett förlossningsrum för att koppla igång ctg och ge mig lustgas. Strax efter tvåtiden går vattnet och då sätter värkarna igång på "riktigt". Varken den profylaxandnng som fungerat idealiskt under hela dagen eller lustgas hjälper som smärtlindring men som tur var fick vi en superduperbanmorska så vid halv tre sitter epiduralen på plats och resan till att få träffa vårt efterlängtade barn under lite mer humana förhållanden är nu nära. Strax innan fyra börjar jag känna av krystvärkar och 04:25 kommer det ut en liten pippiflikka och tre blir äntligen fyra.

 

 

Jag som varit så nojig under graviditetens senare del för allt möjligt gällande förlossningen fick verkligen en jättebra upplevelse. Att ha delat denna upplevelse tillsammans med min man och till slut få resultatet kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Alla har vi olika förutsättningar för en graviditet och förlossning men det pris man får i slutändan är verkligen helt ofattbart!

 

 

/U