vecka 20...


Kroppen:
Det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning. Vissa lider av halsbränna och förstoppning, vilket är helt naturligt. Det orsakas av att musklerna runt tarmarna och magmunnen inte är lika strama som förut. Motion, rätt kost och att hoppa över kaffe och stark mat kan underlätta. Man får också lättare hål i tänderna och ibland svullet eller blödande tandkött. På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se eventuella avvikelser i mammans hälsa. Vid varje besök mäter man blodtrycket, kontroller barnets hjärtljud och mäter mammans mage. Vid vissa besök kontrolleras även blodvärdet, urinprov och blodsocker hos mamman. På vissa barnmorskemottagningar ordnas ett gruppmöte, där man får information om föräldraförsäkring, kosthållning, amning med mera. Man kan också prata om hur man kan lindra besvär från rygg och bäcken. Du kan till exempel få hyra ett stödbälte för att minska bäckenbesvär.

Fostret:

Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 centimeter långt och väger runt 250 gram. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.

Egna reflektioner:
Ny vecka! Tiden bara springer iväg samtidigt som att det känns som att den stått stilla senaste tiden med tanke på att jag blev framflyttad under gårdagens undersökning. Det betyder, om jag räknat rätt att vi nu är i vecka 20 eller 19+0 om man hellre räknar så.

Fick ju mycket förklarat för oss under gårdagens undersökning så nu är vi lite lugnare. I övrigt är jag aningens mindre trött men det beror väl antagligen på att jag är sjukskriven 50 procent fram till den 22 april. Känns så himla märkligt att inte jobba heltid. Jag har ju alltid jobbat heltid och antagligen mer än 100 procent det senaste året. Hade jag inte haft något i bagaget från förra året hade antagligen denna trötthet inte varit speciellt märkvärigt men både jag och läkaren tror att kombinationen av mitt abetsliv i samband med gaviditeten helt enkelt har slagit ut mig totalt. Huvudsaken är att det börjar kännas bättre så det går ju mot rätt håll i alla fall :)


/U

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0